Hypnoanalys
Hypnoanalys, eller analytisk hypnoterapi, som den också kallas, är en kombination av hypnos och psykoanalys, och används vid psykiska besvär, såsom depression, ångest, fobier, stress, utbrändhet eller tvångssyndrom.
Hypnoanalys bygger på lagen om orsak och verkan. Varje symptom (verkan) måste ha en orsak, och genom att uppdaga denna eller dessa orsaker, släpper också symptomen. Finns det ingen orsak längre, kan det heller inte finnas någon verkan (symptom).
När en människa mår dåligt, beror det oftast antingen på obearbetade medvetna minnen eller också på borträngda minnen. De bortträngda minnen uppstår oftast när ett barn utsätts för en traumatisk upplevelse. Barnet skyddar sig då genom att förtränga händelsen, som en ren självbefarelsedrift. Denna bortträngning, ligger som ett latent minne i det undermedvetna, och kan senare i livet framkalla symptom som t.ex. en fobi eller ångest. Det primära målet, för en hypnoanalytiker, är därför att föra upp händelserna i medvetandet igen, varvid orsaken elimineras och symptomen försvinner. Genom att utnyttja hypnosens egenskaper med förbättrade minnesfunktioner, har man också mycket större möjligheter att finna orsaken till ett problem, jämfört med konventionell behandling, där man kommunicerar på ett medvetet plan.
De allra flesta psykiska besvär, kan behandlas framgångsrikt med hypnoanalys. Undantag bör göras för psykotiska och schizofrena patienter, som har svårt att koncentrera sig på en enda idé, vilket hypnos bygger på.
När man funnit den händelse, eller de händelser, som är orsaken till klientens symptom, gäller det att låta denne återuppleva händelsen, och även återskapa de känslor, som var förknippade med dessa. Detta kan upplevas som mycket traumatiskt för klienten, och den reaktion, som uppstår i samband med återupplevelsen kallas för avreaktion. Avreaktionen brukar normalt klinga av relativt snabbt, och när den gjort det, släpper också klientens symptom.
För att bli fullständigt fri, är det viktigt att klienten får förlåta, dels sig själv, för att han burit på sina problem under så lång tid, och dels den person, som förorsakat hans lidande.
Att förlåta sig själv, är i regel inget problem. Svårare kan det vara för klienten att förlåta t.ex. gärningsmannen, om det gäller ett sexuellt övergrepp. När klienten kommit så långt i behandlingen, att han kan förlåta gärningsmannen, övergår minnet från händelsen till att vara ett minne, vilket som helst. Inget trevligt minne visserligen, men heller inget minne, som får honom att må dåligt.
Hypnoanalys är också en utmärkt metod för självkännedom. Genom analysen får klienten insikt om sin innersta natur, och genom frigörandet av bortträngda minnen, förstår han sig själv bättre, och varför han agerat, så som han gjort, i olika livssituationer.
• Han kan leva med självaktning, med vetskapen om att han är något unikt.
• Han kan leva i harmoni, med sig själv och med andra, då hans medvetna och undermedvetna jag strävar åt samma håll.
• Han kan leva med självacceptans, genom att inte förneka verkligheten.
• Han kan leva med självansvar, eftersom han accepterat de värderingar han lever efter.
• Han kan leva meningsfullt, genom att han finner ett syfte med sitt liv.
• Han kan leva med självhävdelse, eftersom han behandlar sig själv med respekt.